På annandagen fick jag tillfälle att studera sjukvården lite mer ingående. Jag fick prova på att bli uppkopplad till en aparatur så till och med johansson skulle bli grön av avund. Innehållet i min arma skalle blev avfotograferat och undersökt. Rör fylldes med mitt röda blod och skickades på analys. Allt endast på grund av ett fritt fall på toan i nattens timma. Inte en liten svimning i herrgårdsfröken stil nä, här var det pladask framåt.
Väl inkommen på vårt fantastiska sjukhus, låg jag och väntade på att någon doktor typ House skulle halta in och föraktfullt titta på mig och säga: kärringen har lupus. Men ... in kom en liten vän varelse vacker som en svensk folkvisa och undersökte mig. Så noga och så snällt.
Nu är jag hemma igen med penicellintabletter och goda råd. En ljunglila ögonskugga täcker mitt högra öga men fläskläppen verkar lägga sig. Nå, det som inte dödar härdar.
1 kommentar:
Tur att du överlevde!
Skicka en kommentar