Gott Nytt År!

Bevis på att solen trots allt finns


Bråttom hade 2009, tyckte nyss att jag skrev om en stormig nyårsafton men det var ju i fjol.
Vad hände däremellan? Allt och inget. Både stort och smått. Livet i sig är en storhet som inte ska tas som en självklarhet. Plötsligt finns inte människor kvar som man trott varit odödliga. Allt är förändeligt.
För mig ska årets sista dag till en del tillbringas på jobbet sedan umgänge med mittimellan och hans far. Lugnt och stilla ska det nya året vakas in.
Nyårslöftet ska avges strax vid tolvslaget och avviker inte från tidigare; jag ska göra mitt för att det ska bli ett jädrans bästa år.

Osovet

En del av min förmögenhet

Jag vaknade före tidningsbudets besök, klockan fyra satte jag på kaffet och hann läsa annat innan morgontidningen. Det fanns ingen chans till omsovning, kroppen tarvar vila medan hjärnan signalerar aktivitet.

I går spenderade jag lot of money på håret. Vunna pengar desutom. Jag fick lite jultrisslotter som finansierade nästan hela finihåretbesöket.

Tankarna gör många resor i tidig timma. Hjärnan verkar vara riktigt på hugget då. Mest verkar den vara road av existentiella fundror. En hel del ältande med hur- och varförfrågor bidrar verkligen inte till att jag somnar om. Jag har läst att man själv styr över sina tankar men ibland är det skönt att frossa i eländet lite som att trycka på ett blåmärke. Smärtan är bara temporär och känns inte när man låter bli att ...

Snart ska jag smyga mig ner till tvättstugan och starta fast det inte är tillåtet förrän klockan sju.

Sedan en promenad och sedan ... jag kanske hinner knoppa innan jobbet börjar klockan ett.

Inte

Stilla vaggas sommarlängtan till ro.

Inte är ett ord som passerar min hjärna utan att registreras. Häromdagen tog jag ett allvarligt samtal med mig själv och lovade att INTE äta godis det tolkade min hjärna som en direkt uppmaning och det slutade i en tomteskumorgie. I förrgår pratade min vän Lena och jag om livet i stort och jämförde våra krämpor i både stort och smått. Då tyckte jag att jag var insiktsfull när jag sa att jag INTE ska jogga mer BARA promenera i hysad takt med tanke på mina ofta onda fotleder. Jaha i morse gav hjärnan order till fötterna: SPRING. Nåja jag var nöjd när jag kom hem fyra svettiga kilometer senare och en ipren.

Vad jag vill ha sagt med detta är att vill man förändring vad det än vara må, undvik inteordet. Den strategin ska bli min likör.

Nytt liv

Juldagarna är slut likaså all godis. Nu ska mitt nya liv (igen) börja utan tomteskum och choklad.

Från och med i morgon ... konstigt att det alltid ska bli så här varje år. Med en tokorgie och ett vettlöst frosseri i kakor och godis bara för att det är jul. Nästa år ska jag minsann ...

Vi har julhandlat för 66 miljarer och stulit varor för en miljard sas det på nyheterna. Det blir en hel del skumtomtar kan jag tänka, och spikmattor. Kanske borde jag börja mitt nya liv liggandes på spikar och svälta en vecka eller så. Hmmm ...

Fortsättning följer, det känner jag på mig.

Tur och oturspaket

Hemma igen

Vintervackert

Vit och oskyldigt vacker bredde naturen ut sig på morgonen. Morgonpromenaden var skön och hälsoinvesterande.

Julaftonen blev trevlig i gott sällskap. Sockerflingorna fick öppna paketen FÖRE allt var bortsdiskat, vilket var helt förbjudet på den svartvita tiden.

Sedan besök av Idafinagullefjun via skype och mittimellan via mobilen. En stund var vi alla samlade.

Nu blir det jobb resten av helgen. Man ska inte skämmas bort.

Collage

Den blir som annars i år, julen. Inte som förr när ungarna var hemma. När vi gjorde kletkola och mandarinklyftor doppade i choklad och klädde julgranen som vi dansade kring och krubban och herdana och vise männen och jesusbarnet som alltid fick letas fram och tomtespår och julklapparna som travades på skåpet i sovrummet och gröten som vi satte ut till tomten och ... och ...

Minnena blir ett vackert collage. Bra att ta fram så här dan före dan före...

Slutet på historien.

Stockholmsträd

Okej, det var mitt fel att paketet inte kom fram till gullefjun. Man kan inte skicka vad som helst till andra länder. Framförallt inte godis till Canada. Jag kan se de Canadensiska tullarnas bekymrade miner när de genomlyste mitt paket. Oh Good heavens, so very much candees! No no no, send it back again. Hur sjutton skulle jag kunna veta att det råder godisförbud overthere?

Nåja, jag ska kalasa på väldigt välberesta skumtomtar i jul.
Varje dag en ny kunskap. Synd bara att det ska kosta pengar.

I kväll har jag varit på ett toktokgympapass sista före jul.

Livets små jävligheter

Idafinagullefjuns önskelista för denna julen var starkt reducerad i jämförelse med tidigare jular.
Hon önskade sig allehanda godsaker och några nyttigare, skickat i ett postpaket till Vancouver.
Som den goda modern jag vill vara, uppfyllde jag hennes önskan en lördag i början på denna månad för att paketet skulle komma fram i god tid före julaftonen. Men ... inget paket anlände till den väntande och längtande dottern. I går spårade jag paketet, jo det går via postens hemsida. Gullefjuns julpaket hade under två veckor färdats genom Sverige och nu ligger det behändigt här i Boden igen hos Handlarns. Det kostar etthundra kronor att lösa ut, att det kostade över femhundra riksdaler att skicka är tydligen egalt för postverket. Jag känner på mig att den här historien får en fortsättning.

I dag tvätt och städ, är dock något avslagen efter en ost- och vinkväll med en god vän.

Pepparkakor

Pepparkaksbak med sockerflingorna.

Stillbilder

160 dagar kvar till midsommar

När jag i förra veckan reste till Stockholm, stannade tåget i Tierp strax innan Uppsala. Mitt på den Uppländska slätten tog vårt transportmedel en paus. Fönster drogs ned och man spanade efter mötande tåg, men nej inget kom. Efter en lååång irriterande paus, för det var då själva den, kom ett meddelande via högtalaren: vi beklagar (tro´t den som vill) men vi har drabbats av en stillbild. Stillbild?! Är det inte då fotografen tar en bild av en när man ler lite fånigt men behöver fotot till ID-kortet? Det här var dock allvarligare än så, alla SJ:s tåg i hela landet stod stilla på grund av något datafel på någon växel någonstans. Holy smoke!!! Så hyperkänsligt är systemet, det känns väldigt vågat att anlita SJ för sitt resande minsann.

Jag hoppas att jag inte drabbas av stillbild idag i alla fall. Pepparkakor ska bakas med sockerflingorna, köttbullar ska rullas och ... julklappar ska slås in och ...

Förväntan

Julafton på julpirrstiden

Det är inte ofta jag saknar något men en sak skulle jag vilja uppleva igen; Julpirret, den där känslan att snart snart ... dopparedag. Negerbollarna (på den svartvita tiden hette chokladbollarna så) som mamma rullade ihop kvällen innan julaftonen och som smakade alldeles underbart. Kristyrfigurerna med änglarna på som hängdes i granen och som man absolut inte fick slicka på, men som man gjorde i alla fall. De blev nog ganska snuskiga med åren. Julklapparna i garderoben som man klämde och skakade och som såg så ljuvligt hemliga ut. Nicke Lilltrolls "Mossa mossa alla människobarn och ... allt detta bidrog till den stora förväntanskänslan som kittlade så trevligt i magen flera dagar innan julaftonen äntligen kom.

En jul fick jag en leksaksget, vi hade sett "Barnen från Frostmofjället" på bio tidigare och den julklappen blev väldigt älskad. Tyvärr satt Hedlanders Leif från bottenvåningen sönder den på annandagen.

Nej, julpirrstiden är sedan länge över, nu har den ersatts med ett ångestpåslagmodell light över att tiden inte ska räcka till att pengarna och månaden är osykroniserade och att ...

Om 176 dagar är det midsommarafton.

Illvilja

På grund av denna gräsligt kitchiga skapelse, hade de sköna bänkarna för oss trötta resenärer, plockats bort från centralhallen i stockholm. Skämmes ni ansvariga för detta illdåd!!!

Tröstsamling

Här finns tröstens källa för alla törstande själar. Okej, jag kan ansluta mig till det sällskapet emellanåt. Det är skönt med tröstande ord när livet kniper. Just nu känner jag mig emellertid hårdhudad men det kan snabbt vända.

Min väns lånade bok om lycka, är ute och reser. Hoppas den kan glädja andra liksom den har glatt mig. Doris ska få en ny.

I dag jobb på eftermiddagen.

Hemkommen

Fågelliv i Stockholm

Hemma. Nöjd. Ganska trött. Lite fattigare i börsen men rikare inombords.

Inte blev så mycket gjort men fötterna fick arbeta desto mer. Promenaden till skansen och runt densamma tog ett par timmar i anspråk. Sedan söder och där ett julbord på vegrestaurangen Hermans. Mittimellan gjorde sin mor sällskap mellan tentaplugget.

Lite julklappar till sockerflingorna hanns också med.

Nu väntar jag på vintersolståndet och ljuset.

Småsurr

Nu är resväskan packad med Fredrickundeintetamedsignärhanflyttade-saker och en liten bag för mina kläder och braattha-grejer. En lightpackning. Johansson får stanna hemma.

Stockholmsvintern fortsätter här i Boden. Slask och knappt någon snö kvar. Och värre lär det bli framöver. Vi är för vårdslösa med vår jord, kanske det är för sent att hejda förstörelsen. Prognosen tycks dyster.

Jag börjar känna stress över att jag inte är tokjulstressad. Har jag blivit sjuk eller bara gammal och klok? Nå än hinner ... Sockerflingorna har dock planerat in en pepparkaksbakdag det blir prio ett.

Nobeldagen i dag för noblessen och andra nobla filurer. Själv har jag tagit turfritt.

Vinter i Boden

Bara en vanlig måndag

Jag minns doften av vårvintern


Dagen sjunger milda sånger och jag känner mig tillfreds med livet. Sov ända till klockan sju, välbehövligt efter en lång sömnskuld.


Veckan är intecknad till fullo med jobb, sockerflingor, gympa och en resa till Stockholm. Bara trevligheter med andra ord.


I går hade vi medlemsmöte i partiet, ett långt ältandeochanklagande-möte, men det slutade bra, tror jag. Snart, snart årsmöte ...

Ominne

Disträ borde mitt andra mellannamn efter oro, vara. Jag har alldeles glömt bort min fina Årstidspraktika och med det inte förmedlat något om vad den säger om December. Men nu ...
December kommer av latinets decem som i den romerske kalendern var den tionde månaden. Den fick behålla sitt namn trots att den blev den tolfte månaden i den julianska och gregorianska kalendern. Dess gamla svenska namn är Christmånad eller julmånad.

"Nu vill jag lefva i ljuflighet
och slagta till jul en oxe fet,
och vill jag mig nu varm hålla,
förhoppandes att öfverleva vintern den kalla"

Mycket snö under december bådade ett gott år och sådan väderleken blev på Nikolausdagen, i dag alltså, sådan sades den bli månaden ut.

Tack för det säger jag, vindstilla och minus en grad. Då finns det hopp.

Bortglömd

Varför står du här lille vän. Ställde vintertiden till det? Skulle trädgårdsmöblerna ut ... eller in? Ambivalensen står som segrare medan du tappert får bära ditt snötyngda öde.

Månsken över mitt hav

Hästminne

Det är då själva den ... Jag hade ju tänkt uppmärksamma årsdagen av min blogg så har den redan varit för cirka en vecka sedan. Tiden har skuttat iväg må jag säga.,det har hänt en hel del både på hemmafronten och ute i stora vida världen. Men sammanfattningen får vänta till nyårsafton.

I kväll har jag brytit brödfastan. Inga märkbara förändringar har skett angående mina leder och jag blev toksugen på en macka som blev både två och tre innan mitt frosseri stillat sig. Nu är jag väldigt sugen på en påse tomteskum ... eller två. Är det tillåtet att ... jag menar så här långt ifrån julafton?

Fullmåne

Månen ståtar full och glad

Vinter

Ockuperad av Kung Bore står ett iskallt danspalats och längtar efter sommar.

Avslöjande

Min familj

Min syster börjar tvåan. Hon är 8 år. En ful liten best som gillar Barbies (även kallade Borbarollys) kort sagt, hon är knäpp! Min pappa är 52 år. Han har roliga rynkor. Han gillar lättklädda damer och korv. Kort sagt, han är knäpp. Min mamma är från Kiruna + en planet som kallas Polcirkeln. Hon är vegetarian. När hon fyller 50 ska vi ut och tågluffa. Nu är hon 48. Kort sagt, hon är knäpp. Ida, min lillasyster har ett djur. En fisk som heter Rånet. Hon hade en till som hette hajen. Han dog. Det är en slöjstjärt.
Oj, jag glömde nästan min store bror. Han heter Mikael. Han bor i Luleå, ska fylla 30 och är gift. Han är nog med i någon terrorliga. Terror För Otroligt Tröga Brorsor Med Genier Som Syskon
TFOTBMGSS alltså.

Frökens kommentar:

Hi hi! Du berättar väldigt underhållande om din familj. Det var trevligt att få läsa.
Catarina

Jag har städat i källaren och frossat i barnens skolböcker. Detta skrev sonen när han nyss fyllt tio år.
Minneslådor är upplyftande för välbefinnandet.

Ledigmåndag

Ledigmåndag efter semesterhelg. Tvättmaskinen jobbar som en bäver i källaren. Ett styrkegympapass är avverkat. Med disciplin och jäklaranamma av norrländsk sort, kan man tokgympa i vardagsrummet. Bekvämt och billigt.
En promenad i kylan är också inplanerad under dagen, men det ligger ett snöhot över oss. I onödan, när tillvaron kan vara betydligt trevligare. Snöplumsandet är överskattat här uppe i norr.
Kanske räcker krafterna till lite bortstädning av änglatofflor.

22 veckor kvar innan Mallisresan.

Julpynt

Nattsällskap

Två sockerflingor har somnat. Jag får mysigt sällskap i natt. Trångt och varmt och ... alldeles alldeles underbart.

Vi har plockat fram lite julpynt fast under några förvirrade tjugo minuter trodde jag att min adventstjärna och ljusstake försvunnit i svarta hålet, men de fanns i källaren prydligt nedstoppade i en kartong. För övrigt har mitt reselakan från Sidenselma återvänt från sin resa. Okej då, det hade gömt sig under julgardinen. Allt som inte är stulet ...

Dagen har till stor del ägnats åt ett möte i Distriktstyrelsen tillsammans med kloka rediga människor. Så skulle alla möten vara.

Trädtankar

I går

Fasiken vad jag fotograferar träd. Det går säkert att diagnostisera företeelsen och hänföra den till någon psykisk åkomma, men jag älskar verkligen träd, hämningslöst och naivt. De är lika vackra i alla skepnader. Tvekande gröna under försommaren , förförande prunkande och fullövade under högsommaren, glödande med ett fantastiskt färgspektra under hösten och darrande, med nakna oskyddade spretiggrenar under vintern.
Allt likt en mänsklig utveckling från barndomens oskyldiga grönska till ålderdomens nakna skröplighet. Just nu befinner jag mig mellan höst och total avlövning trots att barn, barnbarn och en och annan Lars Winnerbäckkonsert kan fördröja processen en aning.

Brödfastan fortgår och har avlöpt utan mankemang. Ett wienerbröd har det blivit, men det på grund av sociala skäl. Man får uppföra sig på kaffekalas hos mors väninnor.

I går drabbades jag dock av en hämningslös chokladfrossa, jädrans Sylvia, du borde inte ...
I eftermiddag jobb.

Födelsedag

Mitt favoritträd har avlövats

Farmor och sockerflingedag. Min yngsta fyller sex år och vi har lunchat på restaurang, handlat kläder, fikat på kafé, handlat leksaker och ... det har varit en riktigt lyckad dag.

Lyckad blev även konserten med Lars Winnerbäck, han är en artist i min smak. Jag föryngrades på ett magiskt sätt i går och lite spilldes över även i dag. Hoppas att förtrollningen blir bestående.

I kväll ska mina sista krafter användas till tokgympa på Hildursborg.

Vaken

En till tjorvnatt är avverkad. Klockan tre hade jag sovit färdigt. Nåja, då kan många tankar tänkas innan dagen börjar. Nattankar ekar lite tomt visserligen men de går att ges innehåll om man anstränger sig. Vad har då jag funderat på? Ja, efter orostankar kring barnochbarnbarn och närskajaghinnasättaoppjulenochbakamedsockerflingorna tänkte jag på en artikel jag läst i ETC på nätet. Den handlade om sjukförsäkringssystemet som i sig verkar ha åkt på en riktig svinig influensa smittad av den sittande jäkla regeringen. Sjukförsäkringen är tydligen kraftigt överfinansierad men ändå ska inte människor få ut ersättning när de blir sjuka. Utan blir utförsäkrade men ska ändå fortsätta att betala till denna försäkring. Läs artikeln i sin helhet på ETC:s hemsida.

I dag bokar vi resan, Sylvia och jag. Och i kväll, i kväll Lars Winnerbäck.

Önskejulklapp

Nu har vi bestämt oss, Sylvia och jag. Mallorca i slutet av maj. Det verkar finnas bra vandringsmöjligheter där för oss i ett behagligt klimat. Få se hur många dagar ...drygt 26 veckor ja,ja tiden går fort, snart så.

Snälla Tomten, det enda jag önskar är nya fötter, det verkar inte som om mina nya inlägg hjälper. Jag har fått tillbaka mina jäkla ondfötter igen. I Kiruna var de följsamma och milda men nu ... De stör min nattsömn. Hjälp mig snälla tomten eller ska jag kanske gå till doktorn? Men nej en läkare som jag konsulterade informerade mig vänligt att om man vaknar utan smärta efter sin femtioårsdag så är man förmodligen död. Därför vänder jag mig till tomten.

I natt har det snöat, i onödan.

Dagens bilder

Veckoplaner

Uppdragen ligger bryggan och minns.

Morgon, äntligen morgon. +-0 och snart väntar en hälsoinvesterande långpromenad. Öron, händer fötter ansikte och hud är masserade efter ett schema, nu flödar oxytocinet fritt i hela kroppen och jag känner mig i morsom form. I kväll ska min vän Sylvia och jag ta ut färdriktningen för en vandringsresa. Kanske Kreta kanske Mallis, någon gång i maj.
Gullefjun verkar ha det gott i Canada. I går kväll träffades vi igen. Hon har inte förvandlats till någon Canadick utan ser ut som hon brukar. Det lugnar ett oroligt modershjärta.

Min grovplanering för veckan: studiecirkel på tisdag, Lars Winnerbäck på onsdag, gympa på torsdag, distriktstyrelse på lördag och sockerflingor på lördagkväll till söndag. Veckan är intecknad det känns som en garanti för överlevnad.

Traditioner

Björken som fru höst glömde.

I år har jag vaccinerat mig mot julstressen. Jag ska inte baka saffransbröd före Lucia. Det heter ju lussekatter för sjutton. Jag ska inte heller sätta fram adventsstjärnan eller staken, före advent. Julmusten ska inhandlas dan före dan. Julgardiner och juldukar tas fram samtidigt med stjärna och stake. Inte heller ska jag nynna på Adams julsång innan julafton. Någon jäkla julordning ...

Men ... även solen... min vän och jag ska smutta på lite glögg i kväll. Dock innehåller den choklad så den är turfri.

Arbete

Medan snön fanns

Existerar arbetslöshet? Finns en värld där arbetsuppgifter försvunnit och människorna sitter likt tjuren Ferdinand under en korkek och luktar på blommor. Alla är nöjda mätta och glada. Inga vilsna ungar som håller på att knarka i hjäl sig. Alla gamla på äldreboenden har ett rikt och värdigt liv ända to the bitter end. Inga förvuxna och illa skötta skogar. Breda raka vägar som en fungerande kollektitrafik forslar oss varthän vi ska osv. osv.

Det FINNS INGEN ARBETSLÖSHET!!! Endast en ovilja från de styrande att investera pengar i verksamheter som gagnar alla och inte endast ett girigt fåtal.

I dag, jobb och vardagsliv hemma i Boden.

Kirunabrudar