Hejdå Konsum

Kära Kooperativa Förbundet! Nu vill jag göra slut med dig. Nä det är inget fel på ditt utbud av varor. Jag handlar den mesta maten hos dig och blir alltid mätt i magen. Nä mitt utträde handlar om något helt annat. Eller snarare beror det på två för mig viktiga saker. För det första: Återbäringen. En stor och viktig del för konsumenterna. Det gjorde så att man höll sig till sin affär för man visste att det lönade sig. Nu ska man i stället jaga poäng. Ett krångligt system som gör det svårt att bevaka speciellt för äldre personer.
 För det andra så bildades KF en gång i tiden för att rädda fattigt folk från skuldfällan. Inga varor skulle handlas på krita utan man skulle hålla en sådan prisnivå att folk skulle ha råd att få mat till bordet. Devisen var "Inte tjäna på andra utan tjäna varandra" vill jag minnas.Nu slår man ett slag för att vi ska handla på avbetalning med ett kreditkortssystem. "Kom och köp konservarad gröt och betala i morgon" är budskapet. Därför vill jag inte vara med dig nå längre. Hejdå.

Bilden har inget med texten att göra. Tycker bara att den är fin =)

Sista dansen

Snön ligger vit på taken
endast tanten är vaken
säger trött till staken
du kan glittra du där du står
ja ända fram till nästa år
själv har jag tappat glansen
nu bjuds jag till sista dansen
en stilla vals och jobbet är över
det är yngre vi behöver
sa chefen med glättig röst
gav klapp på axeln som tröst
tanter kan va bra att ta till
när dom unga inte orkar och vill
vakna i tidig timma
då stjärnorna blinka och glimma

Nyssens

Ett vackert blått ljus letar sig in i min utkik. Det kramar om lucian som alltid brukar stå där vid juletid. Det gör henne gott tror jag.Även småtomtarna får sig vänskapliga puffar. Det kan dom behöva.
Vi har haft ett blaskigt  gråväder länge, någon slags ickeårstid har dominerat tillvaron. Men i dag verkar det som vi får riktig vinter. En redig vit och kall sådan. Det är strunt med vintern om inte kylan biter i kinderna och färgar nosen röd. Eller att snön knarrar mysigt under fötterna. Missförstå mig inte, jag är ingen vinterälskare men ska det va så ska det va.
Jag har börjat summera året. Det är många dagar att minnas minsann. Tiden har verkligen spurtat på. Nyss var Idafina hemma och vi åkte till mallis. Nyss var vi på bröllop och Stockholmspojken var med. Nyss var det så mycket sommar att man nästan dog. Nyss var min väninna och jag i Kroatien. Nyss tillbringade jag en helg i fjällen med trevligt folk. Nyss avslutade jag en bekantskap med en av dem. Välbehövligt för min sinnesro. Nyss hälsade jag på min Stockholmspojke under en trevlig sensommarhelg. Och nyss ... jösses vad det finns många nyssar.
Sedan kommer snart. Snart ska jag ... det berättar jag nästa gång.

Mallis

Plus och minus

Känner mig aningen uppäten av mörkret. Åtminstone lite utsugen och utspottad. Äh, jag blir alltid letargisk i december. Det är en åkomma som går i skov. Dock drabbas jag sällan när sommaren sjuder och blommar. Sommar är min årstid. Den äger och jag frodas. men vintern ...
Jag rabblar gladsaker som mantran. Mittimellan kommer hem, julklapparna är inhandlade, jag behöver inte sitta i något gathörn och tigga, jag har tak över huvudet, jag har tre barn och två barnbarn som jag älskar, ingen hotar mig med gevär, Ingen av mina kära har kidnappats av terrorister, jag får rösta på vilket parti jag vill även om ...
jag är frisk, jag vaknade i morse ... och om sex dagar får mörkret börja dra sig tillbaka.
För balansens skull tar jag med lite neggosaker Sämst är att mittbästföre-datum på arbetsmarknaden snart har gått ut.
Näst sämst är ischiasnerven som äter på min rygg när jag minst anar.
Ändå ... snart reser jag till solen.

Kattskit

Ojsan! Halva december har tassat i väg med raska steg och det är knappt att jag hinner med i svängarna. I dag är det Lucia som ska firas, för min del blir det bullbak med mina barnbarnsflickor. Tänk att dom vill än!
Politikerna vill däremot inte, varken i Norrbottens landsting eller i rikspolitiken. Nog nu! Ni kan för tusan avgå hela bunten! "All makt ska utgå från folket" ja det låter fint men begreppet förvandlas till kattskit (en god väns favorituttryck) när det kommer till kritan.

I mitt lilla hem råder en stilla frid och gott samförstånd mellan alla tomtegummor och tomtegubbar.
Jag har det gott.

 

 

 

 

Första december

Halv två bara! Nä va trist att vakna mittinatten! Nu blir det en dålig dag. Blänger med surögon på väckarn. Nä men ... tio över sex. Det är en annan femma. Jag kände mig redan piggare och slängde av mig täcket. Nu blir det kaffe. Hälsade god morgon på brorsan, han som inte finns i livet längre men för evigt i mitt hjärta. han ler mot mig från sin inramade plats på sekretären.
Tidningen låg rykande färsk under brevinkastet. Två rostade, två kaffe muggar senare och en utläst NSD, satte jag mig framför datorn. En grön prick skvallrade om att Idafina var tillgänglig. Minus 25 i Winnipeg jösses! Tur att du bara ska jobba där en vecka. men har du yllisar å vantar å mössa å varmt på fötterna?
Barnet i mig påminde om att julkalendern sände första avsnittet för i år. Stickade några varv på sjätte ullsockan innan den började. Hann bädda och fixa på mig träningskläderna också samt fota av mina favoritjulprydnader.
Tränade på crossen, rodden och fyra apparater fyrtiofem hantelövningar å lite golv innan jag fick nog och gick hem.
Fil och äggmackor och lite nojsigt på fejan. La ut lite nya bilder och gillade några inlägg.
Stickade med bråttomfingrar ett antal varv ...
Kollade med Micke på jobbet om jag kunde ta ut rasten innan fastviintefår. Såklart kunde jag.
Köpte ett till nystan hos Trollis, min sockstickarmani har inte lindrats ännu. Jösses, undrar hur många meter garn jag har stickat upp!
Postade ett presenpaket till min käraste vän och upptäckte i samma veva att mobilen låg hemma och latade sig.
Knatade hem med halkiga bråttomfötter och landade på jobbet innan rasten var slut.
Sedan jobbade jag med allehanda sysslor som det anstår en omsorgmänniska. Hann dessutom tjuvsticka färdigt en socka och börja med den andra. Och hämta en akvarell som jag låtit dra ut på fotopapper hos Gilla på arbetstid och rasten redan uttagen i förväg. Förlåt kommunen.
Kvart i nio tog jag kväll med nattMonas välsignelse. Landade i soffan samtidigt som Dicte, en hyvens serie, började.
Ja så har första dagen i december år 2014 sett ut. En ganska vanlig dag.