Odemokrati

Demokrati, åh så stolta vi svenskar är över att leva i ett demokratiskt land. I ett land där vi att vi fritt får välja vilka som ska styra stat och kommuner i fyra år.Hurra va vi är bra! Men lurade och långnästa fattar vi att demokratin tagit slut redan när vi går hem från vallokalen. Inte är någon politiker intresserad av att höra vad vi har på hjärtat efter att rösträkningen är gjord. Då kan de till och med kalla på polis när barn och föräldrar intar det heliga templet läs kommunhuset, och vill protestera för att rädda sin skola de är ju de som besitter kunskapen för vad som är vettigt och bäst för barnen. Ojoj det  blir genast skarpt läge och man närapå kallar in insatsstyrkan. Barn tillsammans med föräldrar utgör ett hot och är farliga! Med samma arrogans behandlar man psykiskt sjuka personer och gamla. Deras människovärde är lika med noll och de kan behandlas hur som helst. Totalt respektlöst.

 Med demokrati menas att makten ska utgå från folket, så var det tänkt det fick man lära sig i skolan redan på min tid, och i någon slags törnrosasömn tror man att det är så. I alla fall om man blundar och håller för öronen.
 Men idag utgår makten från politiker som ofta är dåligt insatta i det de har att besluta om annat än över penningpåsen dessutom döva för folkets protester Man överlåter dirigentpinnen till maktsugna tjänstemän som har förvandlats till amatörekonomer som sätter mänskliga värden ur spel. Hur tusan har det kunnat bli så här? Nu måste både du och jag styrsla till det. Hänger du med i ledet?

Hopp

Dagarna har börjat bre ut sig minsann. Mörkret som nyss kändes evighetslångt och hopplöst har börjat retirera. Snart snart om allt är som vanligt kan man sätta upp näsan mot solen och låta sitt frostiga hjärta tina upp.Det blir kalasfint.

Jag är glad över att ha fått in min insändare i lokaltidningen. Ännu gladare blir jag om kommunfolket gör en kovändning och blir mänskliga. Kanske borde dom också sätta sig i solen och tina upp sina förfrusna sinnen.

Ett år har gått

Ett år har gått. Jag tänker på Dig ibland och minns alla fina stunder vi hade tillsammans och  med barnen. Dom som du älskade över allt annat och var så stolt över. De stunderna finns i mitt hjärta väl bevarade
Jag lever ett annat liv nu och har det bra, men din förmåga att alltid ge en komplimang hur jag än såg ut, ditt lite kaxiga sätt och glada humör fattas oss som var dina vänner.

Insändare

Min hem är min borg. I mitt lilla bo är jag trygg. När jag stänger min dörr väljer jag för vem jag vill öppna den för. Här kan jag bo så länge jag betalar min hyra och inte partar loss varje kväll. Jamen det är väl självklart säger du kanske. Jodå, så är det så länge jag håller mig frisk och inte är beroende av kommunens omsorg. Då ställs de demokratiska rättigheterna in i kommungarderoben och jag blir bara en beroende person som man kan behandla lite som man vill. Jag kostar både personal och pengar och då tolkas socialtjänstlagen godtyckligt. Inte bryr man sig om att "Verksamheten ska byggas på respekt för människors medbestämmande och integritet." Nix då kan kommunen bestämma att jag ska flytta från mitt trygga gruppboende, där jag en gång tidigare blivit tvångsförflyttad, mer eller mindre till.

Jag har arbetat i många år med människor med psykiska sjukdomar och funktionshinder. Jag har sett att de trots svåra handikapp har kunnat utveckla ett hyfsat självständigt liv genom att kunna ta tillvara centrala stans erbjudande och service. Nu ska dessa människor förpassas till stadens utkanter och fylla kommunens tomma lägenheter, som en gång var kommunens stolta boende för människor med demenssjukdomar, men som blev ett stort misslyckande efter några år. Vem som förde dirigentpinnen då, lämnar jag utan kommentar.

Nej, jag arbetar inte längre i Socialpsykiatrin och kan inte påverka dessa människors situation men jag blir förbaskad och livrädd när kommunen använder sig av diktaturfasoner. Det kan drabba både dig och mig om vi inte ser upp.

Söndagstankar

En  tanke landade i min huvudknopp

tänk om man kunde välja väder

då kunde jag alla dagar sola min kropp

helt utan några kläder

underbar skulle tillvaron vara

med solsken varje dag

fantastiskt hör jag dig svara

låt oss genast skriva en lag

att alla  får en fiffig app

på sin  smarta mobiltelefon

sol och regn på varsin knapp

 på snöskitväder trycker man från

Men kanske vädret blir alldeles konfys

och virrar runt som en rytande orkan

då kan vi glömma allt fredagsmys

och frysa på vintern som vi är van.

Vinterlördag

Nämen ... är det redan februari? Var tar tiden vääägen? Du undrar vad jag gjort sen sist. Tja livet har knallat på med lite jobb och en del muntrationer. I går till exempel fick jag storstryk på bowlingbanan av mina två tantkompisar. men det gjorde ingenting för huvudsaken är ju att man har roligt. Men nästa gång ska jag ge dom på tafsen så det ekar i hallen. Så de så!.
Jag har jobbat och hasamasat lite lagom blandat med några gympapass och långa pratpromenader med min älskling. Det ska va gött att leva!