Söndagstankar

Det har kommit ännu mer snö. Granarna, mäktiga och snötyngda ståtar dom och mallar sig. Det har dom all anledning till. Du skulle bara veta hur vackra de är.
Vi har vaknat tidigt på morgonen, kärlingen och jag hm ... det vill säga jag vaknade först som vanligt. Han är av en tålmodig sort min kärling och sängfikar gärna med mig, tror jag i alla fall.
Den söta ekorren är fräck och äter upp det mesta av fågelfröna. Den blängde lite snorkigt på mig när jag försökte övertala den att dela med sig med de andra matgästerna.

Jösses vad en tvättmaskin kan bli sunkig. Det behövdes lite klorin och ihärdigt torkande i tvättmedelsfacket för att få den ren. Får nog ta itu med maskinen hemma på min gata i stan när tillfälle ges.
Hasaveckan tar slut i dag, tar nog snart en repris. Bara för att jag kan.

Juldikter

Tomtetankar

Stora köparhelgen snart är här

då pengar ska rulla och rulla

tomtesaker trängs på varje affär

bland struvor och saffransbulla

tekniska prylar önskar sig barnen

men ingen ids dansa nå mer kring granen

Tomten sitter brydd i sin koja

funderar över tidens trender

minns jular då barnen stoja

och öppnade klappar med ivriga händer

ack säger tomten och vrider sitt skägg

det känns som han sprungit in i en vägg

Stjärnorna glimmar i teverutan

och inte på himmelens päll

tomten räknar på senaste mutan

hyggligt pröjs för en enda kväll

småglinen kan jag fortfarande skrämma

men tonåringarna dom är sällan hemma

Julen är inte som förr i tiden

hög var glädjen i hemmets härd

tomten saknar lugnet och friden

då han kände sig mera värd

nu är han bara en gammal gubbe

som en fårad relik sitter på sin stubbe

Pizzan är nya julematen

lutfisk och sill är fallen i glömska

främmande smaker trängs på faten

ingen verkar julgröten önska

granen står ohuggen kvar i skogen

för nya tiden är inte tomten mogen

Julenattens mörker smeker taken

stjärnorna glittrar och glimma

tomten sitter osvövd och vaken

i dallrande gryningstimma

han tar av sig sin röda luva

och gömmer den raskt under en tuva

Nu är han färdig med jul och klappar

selar på Rudolf med ivriga händer

nu ska du och jag schappa

till solen i varmare länder

Min bästa tid är över

Ingen mig mera behöver

Gristankar

Ängslig sitter lilla grisen

och bävar inför juletider

snart puttrar jag på spisen

ingen bryr sig att jag lider

Skinka sylta och pastejer

ska många magar fylla

bara ekologiska grejer

ska finnas på handlarens hylla

Jag var en lycklig nasse

i ekobondens stia

fick både hö och krasse

och sprang ute i det fria

så vill jag alltid ha det

tänker lilla grisen

bonden kommer att gå bet

på att steka mig på spisen

Nu gömmer jag mig under granen

gör mig liten som en mus

jag hoppas få bo hos vegetarianen

i hans trevliga hus

där ska jag skutta runt på ängen

lycklig som en tomtenisse

sova med husse i sängen

tillsammans med en grårandig kisse

Här är mina senaste alster Var så god

Nysnö bäddar in landskapet utanför stugfönstret och alltihopet liknar en enorm gräddtårta. Hasamasaveckan är snart slut och vet du jag känner mig fortfarande trött eller kanske jag har förvandlats till en riktig latmask. Hemska tanke! Men oavsett så är det vilsamt att inte göra så många knop per dag. Lite vila inför julmånaden kan nog behövas.
Man har börjat prata om att höja pensionsåldern i landet. Tja vi lever ju längre och är friskare än den förra generationen. Pengarna räcker inte till för staten och inte för mig heller. Men nu har jag ju börjat bli lat så det vete väl fasen om jag vill jobba så mycket.  Kanske borde vi åldrisar bilda storhushåll med spiksoppa och långkok och käka hos varandra under veckorna. Inte vet jag.
Fåglarna och ekorren verkar frossa i frön och talgbollar utan att verka oroa sig för försörjningen. Lyckostar =)

Tankar

Jag har tagit mig en hasamasavecka vid storhavet. Utan andra krav än att jag ska äta mat på dagen och sova om natten. Du ska bara veta så skönt det är. Ändå har jag hunnit skriva om Victor Rydbergs tomtedikt, hoppas att det inte är förbjudet, det var en uppgift i min skrivargrupp till nästa vecka.Det var förstås lite kravfyllt men nu är det fixat så det räknas inte. Jag har både teckningsblock och akvarellfärger med mig om det skulle börja klia i skaparfingrarna.

Jag har också varit nere i själens källare och rotat runt. Det finns ett och annat som står i vägen ska jag säga.
Jag hittade en hel hög av dåligt samvete som jag rensade bort, det stod bara där och skräpade i onödan. Det fanns också en enorm tunna fylld av skvalpande oro som var lite svår att tömma men jag lyckades till slut. Sparade dock några liter för abstinensen som jag befarar ska ställa till.
Nu känner jag mig befriad och kan hasamasa på som jag vill.
Att vara förälder är inte alltid lätt, varken till små eller stora barn. Dock kan jag säga med rent samvete. Jag gjorde så jäkla gott jag kunde.