Vackert

Nu är mina adventsattiraljer på plats. Jag älskar advent, med alla ljus som glimmar så vänligt överallt att man lockas in i en villfarelse att världen har tagit turfritt från krig och våldsamheter. Det blir så gott in i hjärteroten när jag går där mitt i glittret och tomten på stolpen sjunger trevliga julsånger.
I dag ska vi ha en "farmorsdag" sockerflingan och jag. Idafina är inbjuden såklart.

Morgonprat

Jag smyger omkring i tidig timma. Gullefjun har önskat sig en sovmorgon och den kan jag bjuda på. Själv har jag svårt att stanna kvar i sängen, efter kaffetmackanochtidningen vill jag fort upp och starta dagen.
I dag inleder jag min jobbarhelg, lite trist med tanke på att Idafina är hemma. Vi får satsa på kvalité i stället för kvantitet. Semesterledigt var en omöjlig tanke i dessa flyttider. Till veckan startar vi upp ett sprillans nytt boende i kommunen och anställer sex nya kollegor. Det är längesedan det skett nyanställningar i vår verksamhet. Men roligt ska det bli.
Första advent knackar på dörren och på söndag ska mitt hem prydas inte en timme tidigare. Men jag har sett många tjuvstarter. Redan förra helgen glimmade både stakar och stjärnor i fönstren hos somliga som inte fattar när man ska signalera för ankomst.

Kyligt

Minus 24 i dag. Vintern menar allvar. Nu är det sluttramsat. Men kan man ändå inte hoppas på en förstaadventblida? Snälla!
Kylan verkar också drabba många barn under uppväxtåren. Då menar jag klimatet i hemmen. I deras egna familjer. Många barn har missbrukande föräldrar läser jag i tidningen. Problemet verkar vara större än man tror. Ändå signaleras det dagligen att något är så in i helv .. fel. Ungar pucklar på varandra och varenda dag är det någon vuxen som slås eller skjuts i hjäl. Det ropas efter fler behandlingshem. Ändå är det bara symtomen som lindras. Den grundläggande sjukdomen pratar man inte om. Nä, jag har ingen lösning bara en vision om det goda samhället.
Jag tror att många barn mår bäst av att få vara hemma i sin miljö till de har fyllt tre år. Då är de flesta mogna att ingå i en annan grupp utanför familjen. Ja, jag hörde, de ensamma mammorna då. Då har jag en fiffig idé om ett kollektivhus där man hjälper varandra. Både med barnpassning och fönsterputsning hos gamla Agda. Och matlag och kortspelskvällar och ... där gemenskap kan frodas generationer emellan. Det är min idé om hur vi ska skapa glädje i små och stora barnhjärtan.

Nattankar

Klockan tre vaknade jag. Utsövd. Lite tidigt kan jag tycka men inget att göra åt. Oj så mycket det finns att tänka på så där i tidig timme. Jobbet jobbet jobbet, ja det tänkte jag på i en halvtimme till att börja med, sedan barnen barnen barnen och lite på mamma. Sedan jobbet igen, ja det är ruskigt mycket att göra med att flytta ett helt gruppboende. Sedan gick några tankar på att jag borde ... och borde lite mera. Sedan tänkte jag på gympan, mest den som inte blir gjord under veckan. Kollegans 50-årsdag och planeringen kring denna ägnade jag också lite tankemöda kring. Och julenjulen och första advent. För hur sjutton ska jag hinna? Plötsligt hade klockan segat sig till fem och jag kunde bryta av med kaffeochtidning. Men jösses, där läser jag om nätdrogernas utbredning bland våra ungdomar och att det ska röstas i riksdagen om en grundlagsändring. Vårt EU-medlemsskap ska skrivas in i grundlagen och vi får dras med eländet i eviga tider. Hmm ... det kommer att finnas grubbelstoff till några nätter till.

Mammig

Sol och måne över Kiruna

Hemma på min utkiksplats igen. Det smakar vanilj i själen när jag öppnar min egen hemdörr. Ändå ... lite hemma är det när jag är hos mamma. Kanske inte i hennes lägenhet men i hennes omluft. Min lillmamma som är så duktig trots hög ålder och dålig hörsel.
Vi mammor blir mindre alltefter barnen växer upp. Den enda kvinnan som behöll sin position som Big Mama, var mormor Hilma. Henne sket ingen på näsan. Ändå behövde hon aldrig höja rösten, man visste ändå.
Jag har börjat kallas för "lilla mamma av mina barn. Oftast, förresten alltid när det gäller något med datorn eller andra tekniska finurligheter. Jag är dysfunktionell när det gäller nymodigheter MEN jag försöker att lära mig.
Jag hoppas att jag har något att lära ut till mina barn. 62 års övning har gett en del erfarenhet att förmedla.

Stockholmsfolk

Nog nu

Sorgligt är det ... men gu va bra att socialstyrelsen sätter fokus på demensboenderna i landet. NU MÅSTE NÅGOT HÄNDA!!! Vi kan inte ha en sån ovärdig vård kring dessa SJUKA gamlingar. Demens är inte ett NORMALTILLSTÅND i den åldrande processen hos den drabbade.. Det är en sjuklig förändring i hjärnan och det krävs mycket kunskap och EMPATI hos makthavare och dem som jobbar närmast de gamla sjuka. Basta!!!

I dag åker Idafina och jag till finsläkten i Kiruna. Trevligt ska det bli.

Ersättning

Hur många millisar var det nu som hon skulle få, Mona? 18 tror jag. Inte dåligt jobbat. Fast nu är det ingen som gillar henne verkar det som. Före valet hördes andra tongångar. Det svänger fort vill jag lova. Själv säger hon sig vara oberörd och skålar i champagne i kvällspressen. Hoppla! Själv skulle jag fly landet. Eller åtminstone gömma mig i källaren.

Ett nytt grepp vore om man lät politikerna delta i en modern tevesåpa där "folket" fick rösta på sina favvosar, ideologin är ju ändå avskaffad. Både sossarna och Vänsterpartiet vill "förnya" sig. Dom kan få min idé.

Svinkallt har det blivit, både utanför min utkik och i politiken. Men vädret kan bli bättre medan politiken ... ???

Hemkomst

Hemma ... och proppmätt av Storstadsluft.

November är ingen bra månad i Stockholm, vädermässigt, regn regn och regn. Men ändå så energigivande. Trevligt var det också att träffa mittimellan med sin flickvän. Trevligt var det såklart att umgås med Idafina hon som nu har fått visum och kan resa runt i USA lite som hon vill och pengarna räcker. Trevligast dock, att hon stannar hemma några veckor.

Må tiden gå långsamt.

Arbetstillfällen

Läser om "storföretaget" regeringskansliet i dagens NSD. Där görs tydligen massor av nyanställningar trots att servicen till oss som är långt ifrån karamellskålen, minskar. Sverige har den största regeringen i Europa! Undras hur deras arbetsdagar ser ut? Sitter de och klurar på brasaker som ska gynna pöbeln, eller går den mesta av arbetstiden till att genomföra beslut som storfolket i EU bestämt. Jag har mina aningar.
I går träffades vi tjejer från den gamla kompetensstegen. Det blev en trevlig kväll och trots att projektet är nedlagt sedan länge är vi fortfarande kompetenta.
Min väska står packad i hallen. I kväll tågar jag till Stockholm ska bara jobba först.

Hemma

Vi lever i ett fantastiskt land, återigen kan jag göra detta konstaterande. En sjuk Idafina landade i går på Arlanda efter sin långa resa. En tämligen oskyldig åkomma men ack så plågsam. Efter att jag letat på Google och ringt till några mycket vänliga hygglosar inom den Stockholmska sjukvården, fick hon träffa en doktor på Cityakuten (hi hi som på teve) och fick lite medikament.

Jag betalar gärna min skatt.

I tidig timma, många skulle nog kalla det natt,utförde jag ett yogapass, nu är lederna som nya. Jag rekommenderar detta eftersom det fungerar på likstelhet, i synnerhet hos en levande befolkning.

Jag försökte verkligen, men det gick inte att låta bli. Solen vilade i snön och världen liknade en gräddtårta. Jo jag kollade om det skulle finnas vittnen, sedan ... la jag mig raklång i allt det vita, alla år försvann och plötsligt förvandlades jag till en liten ... ängel.

Bara lite så där

"Du ger inget speciellt alert intryck för ögonblicket, något planerat ser inte ut att bli av. Har du möjligen en förkylning på gång"? Dagens NSD-astrolog har ögonen på mig. Ja, jag hasarmasar fortfarande mellan säng och köksbord iklädd i skrytnattlinne (tack bästalena) och fleecetröja, trots att klockan är morgon slagen för en timme sedan.
På radion pratar morgonpratarna om dödendöden. Vi är alla döende och en del morgnar är likstelheten mycket märkbar i mina leder. Men däremellan rockar livet loss.
Som sagt 62 är ingen ålder på en president i Brasilien eller en Bodentant. Ännu äger vi. Ännu lever vi. Tack för att jag får vara med.

Snart snart kliver Idafinagullefjun på flygplanet i Vancouver, snart snart landar hon i Stockholm, snart snart träffas vi. Jag håller andan till dess.

Vintervägrare

Nu är den här, vintern. Vit vilar naturen utanför min utkik, dock vägrar "havet" att foga sig. Fortfarande ser jag krusningar på ytan. Jag är ingen vintermänniska, kanske borde jag bosätta mig på någon ovintrigare plats. Okej, om jag måste se någon fördel ... det blir lite ljusare. Men ... halkan och snesnön och kylan och ett jädrans plumsande och ...

I helgen jobbar jag för glatta livet. Det är ingen nackdel att vara sysselsatt motsatsen vore ingen höjdare.

Oönskat

Fredagsspret

Minns i november den ljuva september

"Det är synd om människorna" (Strindberg?) mest synd är det om ungdomarna verkar det som, 25% av ungdomar under 25 år saknar jobb! Vi ligger visst sämst till i Europa! Något är ordentligt galet. Jag hävdar bestämt att det inte saknas jobb, det saknas bara oförmåga och fantasi hos makthavarna. Och en vilja till att fördela resurser rättvist.

I går gästade noblessen länet. Victoria och Daniel stod på Kvarnängen och tog emot Bodensarnas hyllningar. Nej, jag var inte där. Jag tycker att det är en konstig företeelse att stå och glo på några som inte en sjunger eller gör något annat. Dessutom jobbade jag. Men jag har läst tidningen på morgonen.

I helgen är det jobb från början till slut, det känns bra.

Torsdagstankar

Mona + Fredric = sant. Så verkar den nya konstellationen bli i den politiska världen. Jag hade satsat en och annan spänn på att Miljöpartiet skulle vara mer lockande för moderaterna men där ser man. Vänsterpartiet finns inte mer i den tidigare ryggdunkarkretsen. Utvalda som i teveprogrammet Robinson. Ja, jag är inte särskilt förvånad.
För övrigt så städas det här och var i de olika partierna, ingen sitter säker. I dag röd i morgon död verkar det som. Fast det kanske handlade om något annat.

Jag har hamnat i en arbetsgrupp som ska vara med på ett hörn när det gäller en hyfsat stor omorganisering inom mitt gebit i kommunen. Vi ska ha fokus på framtiden. Jag som börjar ha den bakom mig, kan jag verkligen bidra, var min automatiska tanke som poppade upp. Men ... så glad jag blev när Brasiliens nya president, vad hon nu heter, är en kvinna årsbarn med mig. Kan hon leda ett helt land kan väl jag ha mitt berättigande i det lilla uppdrag som jag fått.

Forskning pågår

Mitt andpar har skaffat platteve

Det råder lite stiltje i mitt liv just nu, i alla fall några dagar. Eller rättare sagt så har jag satt igång en del saker, livsberättelsen och några böcker som ... men plötsligt tappade jag farten. Är det någon som kan låna ut en liten behändig startmotor?
Nu har några forskare kommit på hur man tillverkar en lever. Man tar en liten råtta och skär ut det lilla livets organ som man tömmer på celler. Sedan preparerar den med mänskliga grejer och vips har man en ny miniminilever. Hm ... Vad är nästa grej? Råtthjärna, men den är ju redan uppfunnen, jag vet flera ...

Ojdå Kungen, har du varit på ställen som har varit farliga för dig? Vad är det för ondsinta varelser som lurat dig på sådana fester med storflickor och spriiit?!!! Och du hade ju ingen aaaning.