Söndagstankar

Hej våren! Roligt att du hälsar på även om det blir ett snabbt möte så här i coronatider. Hoppas du hinner dra undan snön innan midsommar i alla fall,den är ju ändå så smutsig och mina ögon är känsliga och längtande efter grönt.
Jag längtar efter annat också. Mest att allt ska bli som vanligt igen så jag kan vardagsgnälla på ditten och datten. Jag längtar också efter att få träffa barn och barnbarn igen och vuxenumgänge med vänner över en flaska vin och god mat. Längtan har gett skrubbsår i hjärtat och ligger som en tyngd i magen.
Dock gör kärlingen och jag promenader varje dag och ja vi handlar mat i affären också men håller avstånd.
Men ... det är inte som vanligt.
Ändå glad över att jag lever.
Och att Du också gör det.
En dag tar det slut, hoppas.

Reflektion

Trist är tillvaron i dag
för mången individ
det gäller att få nya tag
och välja sin egen strid
ändå vaknar solen
i arla morgonstund
sitta kan jag i campingstolen
kanske ta mig en liten blund
allt är ändå ganska vanligt
trots ondvirus som bråkar
jag får ta det varligt
med människor jag råkar
ingen kram och ingen kyss
bara ropa till grannen över gården
men hörde alldeles nyss
att det är ont om folk i vården
som jobbar och sliter dygnet runt
riskerar egen hälsa och liv
min egen klagan är väl ändå strunt
betraktat i detta perspektiv