Lat

I dag en ledig dag. En oplanerad sådan, helt utan några förplikterser, utan några borde jag inte ... eller nog skulle jag ... Nix denna dag ska ägnas åt att göda min latmask. Sömnen var på min sida i natt, klockan hade hunnit in en bra bit på morgonkvisten när jag vaknade. Sedan långläsning och sängkaffe. Nu är jag redo för en hasamasadag.

Nonsporttidning

Jag har retat upp mig rejält på sportkulturens dominans i media. Sportprogrammen knuffar fräckt bort andra radio och teveprogram bara så där, med en föreställning om att alla är intresserade av tokskrikiga reportrar som extatiskt smattrar fram resultat. För mig är det ofattbart att man kan sitta klistrad framför teven och bli hänförd och salig över andras prestationer, nästan som om man själv skjuter in pucken rakt i buren eller utmattad passerar målsnöret på 800-meter häck. Till passivsport verkar tiden räcka till och vara näst intill oändlig medan det annars verkar vara svårt att få ihop "livspusslet". Ja, jag är sur över detta samtidigt att förstår att jag piskar på en helig ko.
I min ilska har jag dragit igång en grupp på facebook som vill att sportbilagorna i dagspressen ska vara just bilagor. Såna som man betalar extra för om man VILL ha dom. Andra bilagor kostar ju. För mig är det en rättvisefråga även om den är futtig i jämförelse med andra orättvisor.
Sådeså!

Sommartid

På väg till skolan med sockerflingor.

Så blev det måndag igen. Efter en helg med trevligt umgänge med bästaLena. Efter en helg med mycket prat och mat. Ja, en och annan vinskvätt också förstås. Det hör till. Vi har på något mystiskt sätt förvandlats till tanter, det märks främst på vinkonsumtionen. Vi blir fort nöjda. Och trötta. Men förresten är det typiska tantdrag? Förr var det det. På svartvita tiden drack inte tanter vin, då var det kaffehurran som sattes på vid damsammankomster. Men nu för tiden har vinkonsumtionen blivit ett problem för många i vår ålder. Dock inte för min vän och mig som sagt var, vi kroknar fort.
Det är skönt med vänner som man kan vara sig själv med. Köra sitt hemmagympaprogram utan att känna sig obekväm, eller att nöja sig med bregottmackor och vegmat fast man annars gillar korv. Det är vänskap när den är äkta.
Sommartiden har uppstått i år igen, hoppas den klarar sig i kylan.

Surt

"Fan Fan Bon Jovi! Gör inte så här mot mig! Bara för att jag slog av dig mitt i sången. Måste du tjura för det och vägra att komma ut? Barnsligt säger jag bara. Dessutom, it´s MY life som du trampar på!
Kanske tarvas här en förklaring. Alltså jag spelade bästa cd-skivan för bästaLena, Bon Jovis bästablandning. Dock mitt i skivan valde jag att avsluta golåten för vi hade andra planer. Med andra ord stängde jag av cdspelaren och vi gick ut. I dag när det var läge för soft yogamusik, morrar Bon Jovi instängd och vägrar att komma ut. Dessutom luktar det bränt plast när jag krusar. That´s it. Jag har en misstanke om att Bon Jovi kommer att bli begravd tillsammans med apparaten.

Klokskap

Äntligen har en av mina hjärtefrågor fått näring i den kommunala världen. Ett äldreboende ska få börja laga sin egen mat! Tänka sig! Har man kanske förstått att äldre personer inte är några UFON "med läder i mun" som min mormor Hilma brukade uttrycka sig. Hon uppskattade både söta och salta läckerheter ända to the bitter end. Och så gör nog dom flesta, ung som gammal, även här i Boden. I mitt tämligen korta men intensiva politiska liv var det den frågan jag drev. Tyvärr fick jag inte mycket gehör för det men nu verkar det som om dom forna kamraterna drabbats av klokskap och insikt. Det hedrar dom.
Sockerflingorna har sovit över. Natten har passerat som en trång men trevlig historia.

Surtantstankar

Är det en ny Messias som har uppfunnits i sossevärlden? Eller är det en man som innehar en magisk förmåga att hela och rädda sitt parti? I mina ögon är det dömt att misslyckas om man ger en person så stor betydelse. Ett fotbollslag kan inte vinna någon match med att enbart låta målvakten vara på plan.
Nu får världen med Frankrike i spetsen leka supermän. Glatt och ogenerat låter man sina krigsmaskiner härja i Libyen. "Det är synd om människorna".

Lite kul men ändå inte; Vi har fått arbetskläder av kommunen, vi som består av 95% (?) kvinnor i socialförvaltningen har att välja och vraka bland t-tröjor, västar och brallor, i HERRSTORLEKAR!!! Helt otroligt!

Grattis!

Solen har väckt dagen och mildrar nattkylan en aning. Det är mycket vinter kvar trots vårdagjämningen i morgon. För 23 år sedan föddes min vårflicka, Idafinagullefjun. Grattis overthere flickan min! Den dagen var också solig och kylig, mittimellan och föräldrar hade en trevlig utedag med pulkåkning och bus på gården. Kanske var det så att Idafina ville vara med, för på kvällen knackade hon på, tre veckor för tidigt enligt barnmorskans planering. Men vilken unge bryr sig om det?
Jag har fått i uppdrag att vara fostermamma till tre späda pelargoner. Bara under en vecka som tur är. Hon kan inte ha vetat om att jag har ett förflutet som pelargonmörderska, min väninna.

En vink till våren?


Nu är allt på plats, spotlight ( jösses så trendigt) spegeln i hallen och den fiffiga stången från IKEA på vilken man kan hänga slevar och grytlappar och allt annat som bara måste ... Tack vaktisJanne!
Jag är lika nöjd som mina omplanterade gröna växter.

Halvkul

Gårdagen ägnades åt arbetsplanering. Vi har blivit med nya kollegor på mitt jobb. En hel drös som jag ska förhålla mig till. Jo, det är kul och nej, det är inte kul. Om det går att förstå hur jag menar. Måhända har ett drag av folkilska fått frodas i ryggmärgen utan att jag märkt det förut. Men jag är en mesig typ, väluppfostrad i 50-talets hårda nypor, jag kan minsann föra mig. Till helgen ska jag ut och skrika i skogen. Primalskriket ska dammas av.
Dagen avslutades dock med trevliga väninnor och surrvin. Totalt gick dagen jämnt ut.

Strömtankar

Solen flödar och lovar finväder. Några strålar leker tafatt med min tallkottkörtel och mildrar min letargi. Å andra sidan är det svårt att ge sig hän några vårkänslor när klotet gungar. Tokstollar regerar i världen och frossar i kärnkraftsbyggen när vi egentligen MÅSTE börja avveckla de som finns. Fatta!
Lika många händer som blir sysselsatta med uppbyggnad av nya byggen måste kunna användas till avveckling av de samma. Jag hör invändningarna, datorn, teven, mixern, tvättmaskinen, diskmaskinen och ... allt behöver ström. Men behöver vi alla apparater då? Vad kan vi vara utan? Hmm ... I går gjorde jag ett hallspegelinköp på stadens ena möbelaffär. Jo, fortfarande har vi två, där hade alla datorer tagit sig en paus. Det ställde till bekymmer. Det gick inte att kolla vad som fanns på lagret tex. och expediten fick skriva ut kvittot för HAND!!! Tur att det fanns en penna och en pappersbit tillgängliga.
I dag hoppas jag att vaktisJanne monterar upp min spotlight i köket. Den MÅSTE jag bara ha.

Måndag

Måndag morgon. Åter får jag vakna i min säng. I denna oroliga värld är det en ynnest att sängen står på samma ställe på morgonen som den gjorde när jag kröp ned i den på kvällen. Moder Jord lider och kvider angripen av artroser lite här och där. Tror jag det med den livsföringen. All miljöförstörande tokskit som omger henne har satt djupa spår som vi bara kan ana konsekvenserna av än så länge.
I dag ska jag försöka skicka ett paket till Idafina overthere. Det brukar inte lyckas. Dock ger jag inte upp.

Shopping

IKEA fick ett besök i går. En hallspegel stod överst på handlingslistan och ett litet bord kanske, för att fylla ut en längtan i bröstet och för att bli en kompis till ensamma stolen. Så klart lite pryttlar av allehanda slag fanns med i tanken men inte på listan. Dom behöver man inte skriva upp. Lockande brahasaker ropar från hyllorna så dom hamnar snart i kundvagnen.
Bordet stod bara där. Mittmittmitt. Det fanns bara två kvar visade det sig sedan när jag stod vid hylla 11 och fack 17. Strax efter mig rök det sista också. Borden som legat så tätt ihop på hyllan skildes åt, det ena till Finland tror jag eftersom dom pratade finska, paret som kom strax efter mig, och det andra står och ser trevlig ut hemma hos mig med sina nya möbelkompisar.

Så var det då hallspegeln. Jag fick smakråd av min sockerflinga men hade ändå svårt att finna en lämplig. Stora eleganta saker med förgyllda ramar tyckte sockerflingan, smaken är bekant som något annat. En oval ramlös spegel låg i bilkofferten på hemresan. Jagtyckeromden jagtyckeromden blev mantrat som hamrade i huvudet ända tills den skulle upp på väggen. Tur att det finns möbelaffärer här hemma i Boden. Jag gör ett nytt försök i morgon.

Hemmafint

Ordningen är återställd, möbler och tavlor står och hänger där dom ska och allt är såå fiiint!
Inte behövs det mycket för att jag ska bli glad. Nya tapeter och vitfärg i taket så lyfter mina tankar flera decimeter från källaren.
Det verkar som om sossarna har enats(?) om en ny ledare. En man såklart, inte törs man sätta dit en kvinna igen på den posten. Det vet man ju hur det blir. Jaja säger jag. Intet är nytt under solen.

Vintern ångrade sig, efter några tokfina vårdagar är Kung Bore tillbaka med full kraft. Snö och snö så långt ögat når. Nåja, det var väl lite för tidigt med snösmältning och vattenpölar. Men ljuvligt var det.
I kväll kommer sockerflingorna för att sova över. Trevligt.

Blandat

I går firades Internationella Kvinnodagen i skuggan av semladagen. Ja, jag medger att även jag fokuserade på fetbullen och inte på några kvinnofrågor. De är på agendan varje annan dag medan semlan enligt mitt förmenande endast ska uppmärksammas och avnjutas på fettisdagen.
I dag fyller min goda vän Monica år. Grattis säger jag här och hoppas att Du känner att jag tänker på dig i dag. Jag har tappat bort både mejladress och mobilnummer trist nog.

Sakta men säkert formas mitt nya hem. Men än är röran dominerande. Vitt blir det som väggarna i ett ljusterapibehandlingsrum, det kommer nog att hålla alla vinterdeppar borta.

En supermåne närmar sig. Den 19 mars finns stor risk för oss månkänsliga att tappa vett och sans.
Tanken svindlar.

Väntan

Min lägenhet ser inte ut som vanligt. Jo, köket är där det alltid har varit så också de andra ytorna, men ... möblerna står som ett gäng vilsna ungdomar tätt intill varandra på rumsgolvet. Även sovrummet har fått gäster. Trångt och besvärligt och var sjutton är målaren? Tänk om han har fått flunsan eller vinterkräken!!! Och här sitter jag med lång näsa.
Katastroftarmen är aktiverad.

I morgon firar Internationella kvinnodagen etthundraårsjubileum. Det ska jag fira med en fetsemla och ett föredrag på Saga. Det handlar om kvinnor såklart, fattas bara annat en dag som denna.

Solen slösar från blå himmel, temperaturen är människovänlig. Hoppas att målargubben kommer snart så hinner jag ut en runda innan jobbet.

Valmöjligheter

Hmm ... den ser grön ut, kökstapeten som jag nästan bestämt mig för. Och den i rummet+hallen, blir den ändå inte för orolig? Svårt är det att välja rätt. Och det stannar inte som bekant med tapeter.Telefonoperatörer, bredbandsbolag, pensionsfonder och äkta man. Stora beslut som får ett tapetval att blygas. Men tapeter och äkta män ska man ändå leva långliga tider med. Jag tror ändå att jag tar samma tapet runt om, en vit mesig sak men då kan jag vara lite wild and crazy med gardiner och tavlor. Så får det bli eller ...?
Möbler ska flytta ihop och campera i sovrummet under reparationen. Tillvaron blir oordnad ett tag. Det kan det vara värt.

Ledigfredag

En liten flygtur över Atlanten via underbara Skype, strör skimmer över en ledigfredag. Det skänker frid i modershjärtat. Idafina verkar ha det bra overthere.
Dagen har klätt sig i vårskrud, säkert bara för att luras. Hasamasajoggingen tarvar broddar, det är finvädrets baksida. Undras var jag har satt broddarna. Hmm ... jag har slarvat med hjärngympan.
Nyss "Hej det är Jocke! Kan jag börja måla på måndag?" Jösses, tur att vi valde tapeter häromdagen min vän och jag. Tack för hjälpen, fintulpanerna och gofikat. Och efter ett samtal med storpojken "Klart att jag hjälper att flytta möblerna". Jag är omgiven av goda krafter. Det trivs jag med.

Tidninglös

Jag vet, det är fånigt att bli upprörd men ... jag har inte fått min morgontidning. Och jag som vaknade så tidigt. Till sängkaffet fick jag lösa lördagens NSD-korsord. Inte det vanliga som är på vänster uppslag det har jag redan fixat utan det svårare på högra sidan. Vojne vojne, hur ska denna dag bli som redan initierat svårigheter?
Dock behöver jag bara lyssna på radionyheterna ...
Semladagen börjar närma sig, dit längtar jag. Nä jag brukar inte tjuvstarta, det får väl ändå vara någon j .... ordning på tillvaron.