Dagarna har börjat bre ut sig minsann. Mörkret som nyss kändes evighetslångt och hopplöst har börjat retirera. Snart snart om allt är som vanligt kan man sätta upp näsan mot solen och låta sitt frostiga hjärta tina upp.Det blir kalasfint.
Jag är glad över att ha fått in min insändare i lokaltidningen. Ännu gladare blir jag om kommunfolket gör en kovändning och blir mänskliga. Kanske borde dom också sätta sig i solen och tina upp sina förfrusna sinnen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar