Uppkäftigt sticker potatisblasten upp och kaxar till sig mot de förvirrade lökstråna. Bondbönorna håller sig på sin kant medvetna om sitt lantliga påbrå. De yttepytte antydningarna om att "här finns morötter", fasar för sitt fortsatta liv. De vet att flera av deras kamrater blir bortsållade oåterkalleligt och för alltid. Gallringen sker hårt och hjärtlöst. "välj inte mig, Snälla!!!
De blir aldrig bönhörda. Mangolden och rödbetorna framskrider sin tillvaro ganska anonymt än så länge. De vet att deras god-dagar kommer. Kryddorna, odlingslottens adel har hämtat sig efter förlusten av den lila basilikan. Egentligen tyckte de att den var en uppkomling och hade lägre rang, lagerbladen har i förtroende sagt att det kändes som en lättnad att ... men kanske hörde jag fel. Kanske det var broccolin eller måhända kålrötterna som skvallrade, det vet man väl hur överdrivna slika växter ter sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar