Jag har börjat nagga lite från min odlingslott. Minirödbetor och småpotatis, lite kålrot, (fick skära bort en del eftersom den hade varit skafferi för något litet djur) och spröd mangold. Löken som jag hade hoppats på har tyvärr ruttnat bort i regnet. Köpeslök fick ersätta och det blev en god söndagsmiddag.
I går har det gått ett år sedan jag satt vid min styvfars dödsbädd. Han förde in den Tornedalska kulturen i mitt liv, vilket jag hade svårt att uppskatta som ung flicka. Somrarna i Lainio där alla talade finska och jag var osynlig ... minnet av min tonårstid gnager fortfarande. Vi hade svårt att tåla varandra han och jag. Dock blev umgänget mer hanterbart sedan jag flyttat hemifrån. Åt mina barn var han en älskad och uppskattad morfar, och nu saknar vi alla honom, även jag.
Till det gamla ska jag binda vackra kransar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar