torsdag 27 maj 2010

Vårrusig


Det sa bara klick ... så var facebookvännen borta. En ögonblinkning ... och ... utraderad. Vilken lysande teknik. I mitt nya liv ryms inga rackarns energitjuvar.


I år vårrusade jag på hemmaplan. Lite surt känns det att inte kunna jogga mer. Jädrans ondfötter. Kan det kallas vårrus när man promenerar? Kanske det gills att man blir rusig av all den skira grönskan? Annars får jag väl smutta på mallisvinet.

Inga kommentarer: