Oroligt

En kärlek

Behöver jag vara orolig för att profetian om jordens undergång, som tydligen ska inträffa redan om två år, ska slå in??? Man (mayafolket?) har någon teori om att jorden ska kantra eller något ditåt och vi stackars jordbor kommer att blåsa iväg. Eller drunkna. Eller brinna upp eller ...

Hur ska man förbereda sig undrade Idafina på skypen tidigt på morgonen hos mig.

En mamma SKA veta allt. Men jag som har oro som mellannamn och därmed en viss vana, har inget annat svar än att OM man tror på den olycksbådande teorin ska man göra så mycket roligsaker man bara hinner med under de närmaste två åren.

Att jorden har uppstått en gång är bara i sig ett ofattligt under, och att vi människor kommer att finnas i eviga tider är ingen självklarhet. Jag tror att uppfinningen av människan är naturens största misstag. I varje fall som vi uppför oss. Ja, inte DU och JAG såklart, men dom andra.

I dag hoppas jag att min lilla täppa ska grejas till. Storpojken med fru och sockerflingor ska bistå.