Sista chansen för mina förtorkade varelser. Nu är de omplanterade i näringsrik kravmärkt jord. Lite är det mitt fel att de är torra för de har fått stå i mörkret ovattnade och oomhuldade. Nu väntar andra tider, både för torra pelargoner och ägarinnan till de samma. Även hon lite torr efter famlandet i vintermörkret. Nu kommer solen och värmen och sprider löftesrik längtan
inombords.
3 kommentarer:
Ja, jag har aldrig lyckats med det. Men de ska ju leva fattigt under vilotiden, så de blir säkert fina.
du skriver så fint mamma.
tack för det. Kul att få kommentarer.
Skicka en kommentar