Nyss föddes han, den äldste sonen, storpojken som nu inträtt på medelålderns parkettgolv och har egna barn som börjar bli stora.
Nyss föddes de två "sladdarna" som nu flyttat hemifrån och klarar sig själva.
Nyss var jag tonåringen som sålde min ungdoms lätthet till kooperativa för en mager månadslön.
Tiden tar sjumilakliv i bland och går inte att spara. Många tror det. På Coop Forum har man tagit fram en fiffig liten sak som vad man säger ska spara tid till oss kunder för vi ska slippa stå i kö. Men jag tror mest på att KF vill spara personalkostnader. Därför vägrar jag envist att skaffa mig en sån där shop-expressmojäng. Jag vill värna om arbetstillfällena. Nu vet jag vad du säger, syrran...
Med det talade språkets hjälp kan man både förgylla eller förtrycka sin omgivning. Tänk vilken statusskillnad det är på orden arbetstagare och arbetssäljare. Arbetsgivare och arbetsköpare. Jag hävdar att jag är i ett annat läge som anställd om jag säljer min arbetskraft än om jag tar densamma, och om arbetsgivaren avskedar kan man peka finger åt honom och säga "den som ger och tar igen den är tjuvens bäste vän".
Upmuntrande tillrop av omgivningen kan även det förgylla ens tillvaro. Det gör inget om man överdriver.
På morgonpromenaden gick jag rakt in i solen, så nu frustar min tallkottkörtel av vällust.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar