Lapptäcke

Små olika bitar ligger osorterade i minneshögar. I olika nyanser. En del är färgglada men en och annan ruta är helsvart. Fragment av ett liv från förr till nu. Från barn till tant. Jag har anmält mig till cirkeln "Berätta om ditt liv". Bara därför att, locka fram ett skratt?
Jo, det finns skratt i mitt liv. Det finns många tårar och ilska också, vad vore ett liv utan dessa ingredienser. Främsta anledningen till att jag anmält mig till skrivarcirkeln är att jag bestämde mig redan i våras att denna höst ska bli lite annorlunda. Tevehäng ska bytas ut mot aktiviteter och utmaningar. Frågan är nu: vad sjutton ska jag skriva om? Lite om storbrorsan blir det nog. Och lite om lillsyrran, hon som passade på att anlända när jag låg isolerad på epedemisjukhuset.
Kanske skriver jag om när mamma och jag åkte iväg ... familjehemligheten, den förbjudna ... som ingen sedan talade om. Kanske någon rad om hur pappa och jag lånade böcker på biblioteket eller när vi köpte glass och allt andades sol och sommar. Kanske skriver jag om hålet i mitt hjärta när han sedan bara, dog. Jag kanske också berör tonårstiden med shantung 23 och chiffonghalsduk över hårdsprejad tupering. Det återstår att se, men jag tror att det kan bli lite kul att summera livet till nu. Mitt eget "lapptäcke" ska monteras. Mest för egen del, men kanske barn och barnbarn kan beröras av hur livet kunde se ut på den svartvita tiden.