tisdag 28 september 2010

Fundror i ottan

Det är lätt att tycka illa om "fulpartiet" som blivit insläppt i beslutande församlingar. Men det är ändå ganska många människor som genom att lägga sina röster i valet ändå tycker att SD har sitt berättigande. Vi ska vara rädda om våra demokratiska rättigheter och på ett fredligt sätt bekämpa dumhet. Annars är vi illa ute. Kanske ska vi börja med en självrannsakan. Accepterar jag oliktänkande människor? Ja, för det mesta så länge det inte inkräktar på mitt sätt att leva och verka. Hur är det för dig? Och hur är klimatet inom de etablerarade partierna? Jag kan berätta om hur jag blev offentligt förtaladoch utmobbad ur mitt förra parti, när mina åsikter som för övrigt helt stämde in på partiets stadgar, inte stämde med en liten etablerad klicks. Samma människor talar om att " mångfalden berikar" det låter det när man i samma ögonblick skickar ut sina kamrater i kylan och tittar bort när vi möts. Är dom verkligen trovärdiga när om säger sig acceptera olika kulturer och religioner.
Tro´t den som vill.

4 kommentarer:

pyrola sa...

Nä, när man inte ens kan tolerera varandras åsikten, göranden och låtanden inom familj/släkt, vänkrets och i samma bostadsområde, då är det ruggigt illa ställt med solidaritet, respekt och demokrati. Visst får man ha en "fri" vilja, så länge den stämmer överens med vad "jag" tycker. Dina forna s.k partikamrater borde skämmas ögonen ur sig. Tycker jag.

pyrola sa...

Åsikter ska det vara. Och du, skrivandet ditt blir säkert hur bra som helst. Vad vore våra liv utan skrivande/läsande? Fattigt.

Gittan sa...

jag ska så småningom plåga dig med mina memoarer. Hi hi

pyrola sa...

Har aldrig blivit plågad eller kommer att bli av din "skrivor" <3