I dag ska jag provspringa en mil. Förmodligen i regn. Kanske är det lite onödigt självplågeri, men det är spännande att utmana sig själv. Fast allt bottnar i min fåfänga. Jag vill vara lika smal och ung som förr, som på 1900-talet. Självklart är det omöjligt men det struntar jag i.
Det verkar vara blåsfritt i vart fall, jag blir utan med- och motvind. Jag föredrar medvind och medmänniskor, motsatsen kan jag vara utan.
Gullefjun har festivalfotograferat hela helgen och tillbringat nätterna på mörka älgvägar. Det har stört en katastroftänkande mors nattsömn. Dottern tycker att jag överdriver och överbeskyddar. Men ångest och oro är faktorer som gjort att människan har överlevt som art. Utan att kalkylera med diverse faror hade vi varit förlorade. MEN jag kalmerar mig för det mesta.
Min styvfars liv rinner sakta ut. Min älskade mor sköter om honom med ett stoiskt tålamod. Det är dags för final efter ett 50-årigt äktenskap.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar