Att skriva är lite som att sticka en tröja utan beskrivning. Antingen blir man inspirerad varefter arbetet växer fram. Eller så åker den ner som ett misslyckande i handarbetskorgen tillsammans med andra oavslutade alster.
Jag har börjat skriva på en novell, som liksom en sticketröja får nya ränder för var gång jag bearbetar den. Men den är trist och blekfisig. Den känns lika spännande som en hemstickad kalsong i beigt yllegarn. Kanske åker hela projektet ned i utkorgen. Tröjor liksom böcker finns ju att köpa.
På morgonen lyxade jag till med en tvåtimmarspromenad. Härligt att kunna ge sig den tiden utan att måsta..
Sedan frukost och en hel oanvänd dag framför fötterna.
Tack för att jag får vara med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar