Jag fick mig en rejält lång promenad i går. Hamnade lite fel på hemväg från mina vänner. Det hade varit mycket enkelt att ta samma väg tillbaka, MEN, jag hittade en trevlig gångväg som stack iväg från den gängse. Det fick bli ett snabbt beslut eftersom vinden inte var nådig på kinden. Jag gick och gick och gick ... plötsligt hade stadens ljus försvunnit och i ett förvirrat ögonblick trodde jag att man redan flyttat på stadskärnan ... men så länge hade jag ju inte ...
Då, en bil och Stålmannen, räddaren. Eller kanske bara en vanlig hygglo. Nåväl, jag frågade om vägen och han sa " kliv in i bilen så skjutsar"...
Räddad. Fast jag tror nog att jag kommit fram till slut ändå, om inte i Kiruna så någonannanstans. Livet behöver inte vara helt enkelt för att jag ska trivas.
4 kommentarer:
Jag bara ler igenkännande, var det månne en genväg du sökte?
MEN, hoppar du in i första bästa bil och vad säger din dotter om detta? Eller är alla Kirunabor bara "hygglo" jag blir bara orolig, igen...
Doris, det är tämligen riskfritt i min ålder ...
haha doris, jag tänkte precis så. "men vadå, om mamma kan hoppa in i bilar hur som helst borde ju jag också kunna...".
som tur är är alla trevliga i kiruna OCH i vancouver :)
jag har satt in dagens ros åt min räddare. Ida inget att ta efter för dig i den ålder som du nu befinner dig i. Varken i Kiruna eller Vancouver.
Skicka en kommentar