Sommaren vräker sig över Kiruna. Jag har då aldrig varit med om maken, (kan man inte säga makan?)
Allt börjar bli lite vardagsvanligt för mor. Klockan sex var bulldegen satt på jäsning och när jag återvände efter min morgonrunda, var första plåten i ugnen. Det kommer att bli ett annat liv för henne, men det behöver inte bli mindre bra för den skull.
Begravningar är inget för fattiglappar. Jag tror jag ska börja begravningsspara eller gå en snickarkurs i kisttillverkning.
I dag ska jag tillverka en vegetarisk buffé, som släkten är inbjuden till. Trångt blir det i mors kök men det brukar gå bra att trängas med människor man tycker om.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar