I dag är det en vecka sedan min styvfar drog sin sista skälvande suck. Livet, så märkligt att det uppstått överhuvdtaget. Att just jag är jag är en ren tillfällighet. En massa yttepytte atomer fick för sig att samlas and here I am. En dag sönderfaller alla små partiklar och då, intet. Eller något annat. Hoppas...
Sista dagen på jobbarhelgen inleddes med en långpromenad. Mycket varmt, som att promenera runt i bastun. Jag vet, snart blir det obekvämt kallt. Men varför inte lite lagom...
Sista dagen på jobbarhelgen inleddes med en långpromenad. Mycket varmt, som att promenera runt i bastun. Jag vet, snart blir det obekvämt kallt. Men varför inte lite lagom...
2 kommentarer:
det är olagligt att skriva om döden.
det finns ingenting jag är lika rädd för.
så nog om det!
angående resväskan i förra inlägget; nu behöver den inte vara avis längre. nu ska den ut på äventyr! vildare äventyr än om den åkt med dig också, dessutom :P
är du säker på det? För övrigt så är livet ett stort myserium.
Skicka en kommentar