Mitt i natten, eller är det kanske mellan två och tre, fick timmen gå ett steg tillbaka. Men inte ville jag sitta uppe och vaka in det magiska klockslaget fast man kanske borde ... . Förresten är jag lite barnsligt förtjust i att dra tillbaka tiden på morgonen. Då har jag ju hipsen vipsen vunnit en timme. Bara så där.
Men varför nöja sig med en ynka timme? Kan man inte införa årsbackning. Tex. när man passerat sextio hoppar åren tillbaka som duracellkaniner och plötsligt står en pigg femtioåring redo för nya tag resten av sitt liv. Jösses vad samhället skulle tjäna på det. Femtioåringar är mogna och pigga varelser för det mesta, och ... betänk alla sparade pensionspengar.
I dag sjunger morgonen med klar stämma. Vacker och stilla ligger "havet" ... i fjärran ett löfte om sol. Jag har fått en till dag att förvalta. Tack!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar