Dom har fått en stor barnaskara i år, mitt lilla andpar. Glada "tonåringar" guppar på "mitt hav". Snart ska dom skiljas åt från sin duniga föräldrar. Kanske träffas dom igen i mitt vatten nästa sommar. Känner dom igen varandra då? Mina ungar är också vuxna och utflyttade. Så nyssens små och beroende av min omsorg och nu ... Mittimellan fick lotsa sin något förvirrade moder på Amsterdams stora flygplats och både han och Idafina fick ikläda sig rollen som mina "translejters" under min Kanadavistelse. Kanske nuddade dom vid tanken att inte kännas vid mig vid ett par tillfällen. Nå, engelskan blev lite bättre efterhand även om tungan kändes stel i munnen. I have to more practise.
I morgon börjar jobbet igen. Det blir bra.
1 kommentar:
men nu för du ÅTER IGEN över dina tankar på mig och fredric.
sluta genast upp med det :)
vi vill alltid kännas vid dig, även om din engelska inte låter som vår.
och de gånger vi rättar dig, är ju för att lära dig så du vet till nästa gång. inte för att göra narr av dig om du tror det.
puss!
Skicka en kommentar