Panta rhei, allting flyter, både träningen av min arma kropp och hårdträningen av min usla engelska. Det gäller att ligga i för snart kommer Idafina hem en vända och jag vill ju gärna kunna briljera lite i alla fall. Jag har läst och lyssnat och härmat uttal, fortfarande med aningen stackato, ett par dagar redan och mycket förstår jag när jag sitter på min blå pilatesboll och vickar på rumpan.
Regnfylld verkar dagen bli, potatisen blir lycklig över att få släcka sin törst. Visserligen säger erfarna potatisodlare att "potatis behöver inte vatten förrän den är i grytan", men jag har mina tvivel. Min lilla odlingslott har levt ett uttorkat liv i sommar eftersom jag lyckades hålla mig borta under värsta värmeböljan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar