Hörde på en kort radiointervju som gjordes tidigare i år, mannen som avled i flygplanet som skulle föra honom tillbaka till Irak. "Ingen har rätt att bestämma över min framtid." Han sa sig förstå att han skulle bli avrättad när han återvände till Irak på grund av hans samarbete med USA. Nu fick mannen i fråga dö i Sverige i stället. Han fick inte lov till att "bli sin egen lyckas smed." Jag vet inte vad han dog av, hoppas bara att man reda på det. Kanske hjärtat brast av sorg. Tragiskt är det ändå.
Själv har jag för avsikt att forma min egen framtid efter den påtvingade pensioneringen i juli. Nä, jag vet att jag inte kan jämföra mig med den Irakiske mannens öde, men jag känner mig lite retad över att andra ska bestämma när jag ska pensioneras. Låt människan för tusan bestämma var hen ska bo och leva, och hur länge hen vill arbeta. Livet är som bekant, ingen prenumeration som man kan förnya år efter år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar