Fortsatt träning

Jag småtränade lite på att kaxa till mig i går. En gång i alla fall. Okej då väääldigt lite. Knappt att det märktes. Lite som den där gången när jag som liten flicka rymde hemifrån och var borta jättelääänge. Tyckte jag åtminstone. Det var bara det att ingen hade hunnit märka det.Kanske har min mesighet blivit kronisk, så när jag vässar upp rösten och spänner blicken ... så är det ingen som noterar förändringen. Inte vet jag men eftersom jag är en envis och målmedveten person ska jag småträna i dag också.