Jahapp

Mitt liv som anställd börjar lida mot sitt slut. En vecka återstår. Jag har haft ett bra arbetsliv. Började på Domus i Kiruna som en liten snorunge som bara skulle jobba på sommarlovet. Min styvfar hade myglat in mig på herravdelningen  Det var ingen konst att få jobb på den tiden. På hösten väntade husmodersskolan på KPU, Kiruna praktiska ungdomsskola. En skola som Hjalmar Lundbohm startade på sin tid, i en förhoppning att ungarna i Kiruna skulle få lite vett och kunna få en utkomst och försörja sig.  Det var en hyvens man som betytt mycket för gruvstaden.
Dock struntade jag i hans intentioner och tiggde mig till en fortsatt anställning i Kooperationen.
Jag blev kvar i 20 år!
Sedan hade vettet kommit in i min skalle och jag utbildade mig till undersköterska i Hjalmars fina skola.
Efter min karriär som försäljare av kalsonger och ibland kostymer, har jag fortsatt mitt arbetsliv inom landstinget och kommunen. Min senaste anställning som varat i 19 år har varit inom socialpsykiatrin.
Och det är i det arbetet jag har trivts och utvecklats allra bäst och mest. Har haft förmånen att vara en sorts mental krycka i människor med psykisk sjukdom och funktionshinders liv. Vardag som helgdag.
Jag har trivts varenda timme med det arbetet.
Därför känns det nu lite som att flytta hemifrån. Nu ska jag lämna mina "skyddslingar" efter alla år.
Börja en ny karriär som förbrukad arbetskraft. Jodå jag vet att det låter bittert och jag är faktiskt det.
Under alla år som jag jobbat har jag få sjukdagar inte en enda på 19 år. det kanske säger något om min goda hälsa som jag har haft tur att ha men också något jag jobbat för att behålla. Jag anser att pensionsåldern kan få vara individuell. man blir inte med automatik likadan efter 67 år. Vi är lika olika då som när man är 30 år eller 20 eller ...  Alla har olika förutsättningar. Och har inte heller intresse av att vara ute i arbetslivet på äldre dar. Men låt oss andra få göra det, vi som vill och har ork över.
Men ... Tack  mina "brukare" (boendepatienter som en av mina fina brukare kallar sig och sina grannar) jag har haft en fin tid i livet med er. Jag hoppas att ni också har haft det.
Tack säger jag också till mina medarbetare och för all del motarbetare, jodå det finns såna också..
Hoppas att ni kommer att ha ett lika långt arbetsliv som jag haft.