Måndag

Ett rosa sken inramar kyrktornet som uppkäftigt mopsar sig över grönskan. Min utkik bjuder på ögonnjutningar denna vackra julikväll. Jag är varm och trött nu på kvällskröken. Helgen har varit en het historia på jobbet och det blev några arbetstimmar även i dag. Jag blir också matt av allt våld som sprider sig som en lavaström över världen Civila människor som du och jag skjuts sönder och samman. Maktgalna män (oftast) svingar taktpinnen över världen och tar sig rätten att bestämma över liv och död. Det bor ett odjur i varje mänsklig varelse, sa min psykologilärare för väldigt länge sedan. Det gäller för oss arma krakar att tygla det. Hot och muta fungerar på mitt. Kan man någonsin hoppas på en världsfred, eller måste man uppfinna ett  Utopia?  Pratade med en imam häromdagen. Han hoppades på en ny jord. Jag hoppas på besinning och fred på den gamla.
Annars då? Har du det bra? Med allsången och gamla teverepriser. Själv är jag varm och trött och aningen desillusionerad.