Till
tröst
Stilla Dig en stund
och bli mig nära
Låt solen vila i
ditt hjärta
och milt smeka din
själ
Alldeles nyss
och för länge
sedan
var dagen dag och
natten natt
och det triviala
smakade trygghet
Plötsligt och utan
att varna
tystnade fåglarna
ljudlöst och
objuden välde permafrosten in
och släckte solen
livet höll andan
Nu söker Du
efter någon högre mening,
letar efter svar
kräver en
förklaring på varför just Du
ovetande om att svar
är en bristvara
Stilla Dig en stund
och bli mig nära
låt solen glänsa
över dina rika minnen
när dået smakade
evighet
låt glädjen över
livets storhet
bjuda upp till dans
på den färgrika ängen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar