Resa åt båda hållen

Hej här är jag igen. Sitter och smälter Stockholmshelgen, den med trevligt umgänge med fina barnen och en fin sonhustru. Stockholm är en pärla vilken årstid man än kommer, men kanske allra finast när körsbärsträden blommar som de gjorde nu. Kungsträdgården frossar i ett rosa hav av de vackraste små skapelser. vackert så man vill slänga ut en svordom.
Vi gjorde också ett nedslag på Fotografiska där alla möjliga fotografer ställt ut sina alster. Mest knep bilderna av kongolesiska småpojkar som man tvingat bli barnsoldater. Så jäkla fruktansvärt sorgliga saker man gör med våra minsta.
Det var en annan utställning som gjorde mig gladare till sinnes. Den handlade om utvecklingsstörda ungdomar som poserade i allehanda utstyrslar. Stolta och glada tittade de in i kameralinsen. Great!

Vi hann även med besök hos mittimellan med fru och blev bjuden på gomat och vin.
Med tal om mat så blev det en traditionsenlig middag på Hermans, Du vet plejset med den fantastiskt goda veggismaten.
Sent på söndagskvällen vände vi nosarna mot norr.

Ändå längre norrut drog vi tidigt på måndagsmorgonen. Släkten skulle få besök minsann. Idafina, kärlingen och jag hotellerade på Ferrum ett trevligt dygn. Allt jag planerat hanns med, nå inte var det så mycket men ändå. Vin och umgänge i hotellets lobby och middag på anrika Mommas.
På söndag efter en lång och riklig hotellfrulle bjöd mor på våfflor och grädde. Jag tog farväl av min begynnande sommarfigur samtidigt med den andra våfflan med gräddklick. Jaja.