Det kanske beror på barndomens trista helgdagar när inget hände inte ens kiosken hade öppet. För att inte tala om de övriga inköpsställena. Nu är ju det mesta tillgängligt men ändå trååååkigt. Inte har jag lust att ranta i affärer när jag inte behöver. Kanske beror söndagsletargin på övermättnad. Både i magen och i själen. Dock såg jag ett svanpar som låg och guppade lättjefullt i mitt hav när jag tog en morgonpromenad. Jag tror dom struntar i vilken veckodag det är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar