måndag 5 december 2011

Brev

Hej Birgitta!
Jag skriver till dig av den anledningen att du aldrig vill lyssna på mig. Hoppas att du tar dig tid att läsa mitt brev i alla fall. Vi har känt varandra länge men sällan varit överens, jag är fasiken så less på dig. Ja, nu fick jag det sagt. Jag är less på dina löften och prat om hur andra ska leva och vara och du har till och med åsikter om andra människors matvanor. Men för tusan se på dig själv då. Du lovar att du ska "hålla in" på det ena och det andra men jag har minsann sett hur dina lystna fingrar gräver i pepparkaksburken och ett helt gäng bruna kakor slinker ned i din mage. Och det är bara en tidsfråga innan man kan hitta dig frossande i tomteskum framför nån tevesåpa. Det är hårt att behöva säga det, men jag skäms över dig. Ändå hoppas jag att du tar till dig mina ord. Vi ska ju ändå dras med varandra livet ut. Hälsningar// Ditt samvete.

2 kommentarer:

pyrola sa...

Ett föredöme för mänskligheten som inte har fler "laster" än pepparkakor och skumma tomtar? Näää, kasta samvetet i Havet vettja!

Anonym sa...

Fast ... det finns fler.