Kåseri till skrivarcirkeln

Vad är att vara människa? Och varför heter det MÄNniska och inte kvinniska? Konstigt att ingen ultrafeminist har reagerat på det.

Ja jag vet hur människan för det mesta ser ut. Två armar med vidhängande händer två fötter som avslutning på ett par ben en kropp med både övre och nedre biafragma (det är dom som ska mötas och heja på varandra när man gör situps) och som kronan på verket, ett huvud.

Så ser vi ut för det mesta, men varför är vi då så olika?

Jag menar en del har begåvats med guld i strupen och kan agera och roa oss med sin skönsång. En del av oss kan skriva de mest storslagna romanerna eller måla underbara tavlor. Några är suuuperintelligenta och kan räkna ut både det ena och det andra. En del kallar sig människor men beter sig inte som sådana de tror att de kan härska över folk och riken och bidrar till förödelse och död. Och så finns det mängder av såna som mig. Lite normalpuckad utan några överdådiga förmågor men lite mesig och för det mesta fredlig.

Upp ur havet kom vi en gång för väldigt länge sedan som en amöba med en enda cell. Sedan blev vi nåt annat och sedan blev vi apor. Sedan klättrade vi ner från träden och fick vi olika färger på hud, hår och ögon men blev lika fullt människor. Homo sapiens kallas arten. Lika benämning för alla. Oavsett var vi kommer ifrån. Apstadiet har för övrigt många av oss lämnat medan andra verkar ha fastnat däri. De märks särskilt i dessa coronatider främst av deras förmåga att samla livsmedel i gömmorna. Jäst och mjöl är väldigt attraktivt och toapapper. Många har nu en årsförbrukning av papper mjöl och jäst hemma i garaget? Eller var rymmer man så mycket varor?Kanske det kommer att dyka upp små försäljningsställen lite här och var i villakvarteren. Förmodligen med ockerpriser.

”Det är synd om människan” sa en gång August Strindberg. Jadå jag håller med även om jag inte tycker särskilt synd om mig själv. Visserligen säger man från experthåll att vi gammelfolk ska hålla oss inne och inte dra på oss någon smitta men jag tror att man alltid önskar att vi oldisar ska hålla oss inne och helst hålla snattran och  inte begär för mycket som  tär på samhällskostnaderna.

Men jag försöker att hålla mig från att bli hysterisk och lever som vanligt det känns bäst för min del. Några vinskvättar ibland och grönsaker för det mesta.Och några skratt om dagen. Det balanserar upp livet.

Vad är att vara människa? Inte vet jag så noga kanske är vi naturens största misstag men vet Du jag är ändå glad att jag blev en sån och inte ett djur på savannen.