Lite höstkänning, men bara lite

Full av intryck från en kulturspäckad resa är jag åter på hemmaplan sedan ett par dagar. Mörkret har på något mystiskt sätt nästlat sig in om kvällarna och tvingar mig att tända lyset trots att jag värjer mig. Vill inte! Inte redan nu!
Annars har sommaren varit alldeles alldeles ... underbar. Mitt första sommarlov sedan skoltiden. Och precis som det brukade vara förr så har dagarna bjudit på sol och en lättjefull tillvaro. Vinhäng ute på altanen med goa vänner kantat med mat och prat, jamen du vet. Baravara =) Nå lite nyttiga göromål har det också blivit som prunkar gröna och frodiga i trädgårdslandet trots ovana gönsakshänder.
Mittimellan har landat hos mig för en långhelg och blivit lite småfirad i förväg. Trettio år snart minsann. Nyssens en liten efterlängtad parvel ... men nu han som vinner över mig i kortspel och krocket och säger klokare saker än jag. Och gör såklart en massa saker som den här morsan inte har en aning om. Som det ska vara när man är vuxen. Ändå ...

Sommaren nynnar på sin avskedssång
blandar i sin palett en mörkare färg
i våras var dagen ljus och kvällen lång
men snart kryper nordan in i kropp och märg
Dock viskar en liten hoppfull röst
vi går mot våren i alla fall
då känner jag en väldig tröst
och stämmer in i sommarens avskedstrall