Jag minns ...
när vi flydde kylan och tinade upp våra frusna själar i varmlandet. Våra promenader efter stranden och kyparens spelade förvåning när du beställde en Irish coffee, visst var det en sån, mitt på dan. Månen som tippat omkull och skrattade åt oss högt över balkongen där vi satt och drack oss halvfulla på vin.
Jag minns ...
resan till Abisko med dina vänner. Där jag till en början kände mig obekväm men sen struntade i den känslan.
Jag minns ...
dina varma skratt som jag ville gömma mig i och aldrig hittas igen.
Jag minns ...
Jag minns ...
Jag minns och nu tränar jag på att glömma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar