Oj vilken oreda det är kring "barnfattigdomen" i media och bland folk jag pratar med. Stora rubriker i tidningen har visat på att nästan var tredje unge svälter och traskar på utan skor i kalla vinternatten. I vårt välfärdsland!! Och så avslöjar Janne Josefsson i "Uppdrag granskning" överdriften från olika organisationer med Rädda barnen i spetsen. Sen då? Ja nu fortsätter debatten i en mängd insändare: för och emot programmet. Få verkar bry sig om ungarna..Kanske borde vi kolla runt hörnet om det finns en liten arm stackare som står där barfota och är utan mat för dagen. Personligen har jag inte mött en enda unge utan skor, inte utomhus i alla fall. Det är sorgligt om barn inte är mätta i magen när dom kryper till kojs.Det borde vara förbjudet. Kan en del av knorret i magen bero på att man hoppat över "bambamaten".
Vad betecknas som fattigdom i dag? Att inte kunna följa med på utflykter i skolan hör jag någon säga. Men hur många procent av barnen har inte kunnat det? Och är man fattig då? Jag ska inte komma dragandes med min barndom från sent fyrtiotal och början av femtiotalet för då skulle varenda arbetarunge vara fetfattig sett med dagens normer. Men det hade vi ingen aning om. Vi bara lekte och åt morsans mat som lyckliga idioter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar