Hej! Nu tittar jag in en stund. Du kanske har funderat över var jag har tagit vägen, eller du kanske inte alls har saknat mig. Hur tusan ska jag veta.Nå nu är jag här som sagt. Saker har hänt som visserligen inte drabbat mig bokstavligt men ändå mina nära och kära så visst är jag drabbad när jag tänker efter.. Vi har närt en orm vid vår barm i släkten som tömt mors konto på alla pengar, människan (?) är helt utan samvete dessutom har den tjuvnageln även förskingrat sina barn. Kan du förstå hur man är funtad om man har mage att göra det? Jag kan det då inte. I helgen gjorde jag ett besök hos mor som ändå verkar kunna ta det hela med någorlunda ro, hon har fortfarande kvar sin speciella humor " Ja nu är vi av med henne även om det kostade en slant". Men däremellan är hon orolig och ledsen. Hon känner sig så lurad det gör även vi andra. Nog borde väl en 91-åring få leva de sista ljuva åren i sin "blommiga blå krinolin" och bara ha det gott. Jag ser att du nickar..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar