tisdag 8 november 2016

Dödsynderna

 "De nya dödssynderna" författad av Stefan Einhorn, ligger på mitt sängbord. Den ska visst handla om våra mörkaste sidor och hur vi kan komma till rätta med dem. Boken ska vi i Kulturgruppen läsa och begrunda i vinter. Det ska bli spännande.
 Jag arma människa har nog en och annan dödssynd att brottas med. Frosseri till exempel. Mariekex är min last. Det är som en drog för mig.
Lite girig är jag nog också, jag gillar ju att ha en slant i börsen så att jag klarar mig, och tar ett och annat jobb i äldreomsorgen från någon yngling.
Jag erkänner även att jag är en vällusting. Det är så gott att somna nära min kärling på kvällen.
Lättja? jodå nog kan jag lata mig minsann. Finns det något skönare än att knoppa in i solstolen en varm sommardag?
Högmod är jag inte så bekant med men igår när jag bakat matbröd och dom blev verkligen goda, så var jag lite mallig i alla fall. Så nog är jag lite högmodig emellanåt. Vrede då frågar du.
 Johodå arg kan jag bli, jag kan förvandlas till Häxan Surtant på nolltid när någon eller något förargar mig. Mest blir jag sne av dumskallar som försämrar livet för andra. Det finns många av dem i beslutande församlingar, alltför många.
Avund är kvar, jo jag är nog ganska avundsjuk på dem som fortfarande tror på att det goda kommer att segra i världen, jag är skeptisk.

Nu har jag ju inte hunnit läsa boken än, Stefan Einhorn har tagit upp de gamla dödssynderna som katolska kyrkan hittat på en gång i tiden och kompletterat med några nya varianter. Jösses!
Det är synd om människorna tyckte August Strindberg, det gör jag också.






Inga kommentarer: